Ungdomsenkäten Lupp

Sedan 2001 har kommuner och regionförbund haft möjlighet att kartlägga ungas situation och upplevelser genom ungdomsenkäten LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken).

Varje år bjuds samtliga Sveriges kommuner in att delta av MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor), som är samordnare och stöd för enkätinsamlingen.

Enkäten besvaras på skoltid av dig som går i årskurs 8 eller gymnasieskolans årskurs 2.

I ungdomsenkäten Lupp svarar unga på cirka 75 frågor som ger en uppfattning om deras tillvaro i samhället. Lupp ger ungas perspektiv på hur den lokala politiken fungerar för dem och på deras syn att påverka. Undersökningen ger också indikatorer på vad som upplevs som bra respektive dåligt, och vid fördjupade analyser kan den också ge indikatorer på olikheter och skillnader i upplevelser mellan bostadsområden, åldrar, kön, etnicitet, funktionshinder och sexuell läggning.

Det är viktigt att se, förstå och använda Lupp som en dialog mellan unga och, i detta fall, kommunen. När unga delger sina upplevelser kan detta arbetas vidare med och förutsättningar för delaktighet och inflytande främjas.

Bland Sveriges kommuner har fler än hälften (60 procent) någon gång genomfört Lupp. Växjö kommun har genomfört Lupp vart tredje år sedan 2003.

Växjö kommun är en Sveriges kommuner som genomfört Lupp flest gånger. Med sex deltaganden i undersökningen under en tidsperiod på femton år, finns stora möjligheter att i vissa frågor se hur ungdomars upplevelser av den lokala politiken har varierat över tid i Växjö kommun. Sedan 2018 genomförs LUPP på fler språk (engelska, arabiska, dari och somaliska) än svenska, vilket möjliggör för fler att svara på enkäten. Enkäten finns anpassad för flera olika åldersgrupper och Växjö kommun har valt att genomföra den i grundskolans årskurs 8 (13-16 år) och gymnasieskolans årskurs 2 (16-19 år).

Lupp är en självskattningsenkät vilket innebär att de svarande själva ska bedöma hur de känner eller vad de tycker och det är utifrån det som vi har tolkat svaren. Ungdomarna har svarat från sin egen självbild och det är viktigt att inte övertolka svaren. Detta har beaktats i analysen av materialet. Det är ungdomens egen individuella tolkning av frågorna och begreppen som mobbning, kränkning och hot som gäller, och det gör att olika personer tolkar olika.

Relaterade dokument

Senast uppdaterad: 16 maj 2023