Betyg och bedömning

Gymnasieskolan har en sexgradig betygsskala från A till F med fem godkända och ett icke godkänt betygssteg.

Hur sätter lärare betyg

Undervisningen i skolan utgår från ämnets eller kursens syfte och centrala innehåll. I varje ämne och kurs finns det också betygskriterier. De talar om vad en elev behöver kunna för att få ett visst betyg i ett ämne.

Betygsskalan har fem godkända steg E, D, C, B och A. Vid betygssättningen gör läraren en sammantagen bedömning och sätter det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper i ämnet. Även om elevens kunskaper varierar något inom spannet E-A, så är det den sammantaget bäst motsvarande nivån som också är den som blir betyget. Läraren sätter betyget C eller A när elevens kunskaper sammantaget bäst motsvarar betygskriterierna för något av dessa betyg.

Läraren sätter betyget D eller B om den sammantagna bedömningen är att elevens kunskaper bäst motsvarar en nivå mellan betygen E och C eller C och A.

För betyget E (och betyget Godkänt) krävs det däremot att eleven har kunskaper inom samtliga delar av betygskriterierna för betyget E.

I gymnasieskolan får elever betyg när en kurs är avslutad. Lärare utgår då från relevant information om elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna. Det kan vara bra att känna till att när lärare sätter betyg summerar de inte elevers ”betyg” på prov och uppgifter utan gör en sammantagen och allsidig bedömning av vad eleven kan i förhållande till betygskriterierna. Ett nationellt prov har större betydelse för lärarens bedömning än andra prov och uppgifter eleven får i skolan. Inget enskilt prov, inte ens de nationella proven, kan ensamt avgöra ett betyg.

Lärare är inte skyldiga att bedöma material som kommer in efter överenskommen deadline.

F-varning eller betygsvarning

F-varning eller betygsvarning är inga begrepp som används i de lagar och regler som finns om skolan. Däremot står det i läroplanen att läraren ska utvärdera varje elevs kunskapsutveckling och informera dig som elev och dina föräldrar om hur det går i skolan. Det är förstås extra viktigt om en elev riskerar att inte lära sig det som krävs för att få ett godkänt betyg.

Den här informationen kan skolan ge både skriftligt och muntligt, till exempel genom utvecklingssamtalet.

Om en elev riskerar att få ett underkänt betyg ska eleven skyndsamt få stöd i form av extra anpassningar. Det kan även vara så att eleven är i behov av särskilt stöd och då behöver läraren anmäla detta till rektorn.

Utgångspunkten är att skolan behöver kommunicera med dig som elev och dina vårdnadshavare om du riskerar att inte nå minst betyget E. Däremot står det ingenting i skolans lagar och regler om att din lärare inte kan sätta ett F i betyg utan att först ha informerat om det.

Streck

När det saknas bedömningsunderlag för en elevs kunskaper på grund av mycket stor frånvaro ges ett streck i stället för betyg. En kurs där en elev fått ett streck kan inte ingå i en gymnasieexamen.

Rätt att få ett betyg motiverat

Läraren behöver kunna förklara på vilka grunder betyg sätts och stimulera och ge elever återkoppling i skolarbetet. Om en elev eller elevens vårdnadshavare ändå vill få information om skälen för ett betyg har ni rätt att få det av läraren som satt betyget.

Om elever eller vårdnadshavare önskar ska läraren också kunna förklara vad som varit avgörande när läraren satt ett visst betyg. Det betyder inte att läraren behöver förklara hur varje prov eller uppgift bedömts.

Om det blivit fel

Det är inte möjligt att överklaga ett betyg, men en lärare kan ändra ett betyg om det visar sig att ett betyg är uppenbart fel.

Räkna ut ditt meritvärde

1. Ge bokstavsbetygen ett siffervärde

Först får dina betyg ett siffervärde:

A = 20

B = 17,5

C = 15

D = 12,5

E = 10

F = 0

2. Räkna ut ett betygsvärde för varje kurs

Det siffervärde du nu har satt för varje betyg multiplicerar du med kursens gymnasiepoäng. Exempel: betyg B i en kurs som omfattar 100 gymnasiepoäng ger 17,5 * 100 = 1750. På det här sättet räknar du alltså fram betygsvärdet för varje kurs. Tänk på att betyg i utökad kurs bara räknas med om det krävs för behörighet eller ger meritpoäng. Gymnasiearbetet räknas inte med.

3. Lägg ihop alla betygsvärden

Alla de betygsvärden du har i ditt betyg lägger du ihop. Summan du får fram blir ett värde mellan 21 500 och 48 000.

4. Dela summan med totala poängen

Summan av dina betygsvärden delar du sedan med summan av gymnasiepoängen. Har du läst ett fullständigt gymnasieprogram om 2500 poäng utan utökade kurser är gymnasiepoängens summa 2400, eftersom gymnasiearbetets 100 poäng inte räknas med. Det tal du då får fram avrundas till två decimaler. Du kan maximalt få 20,00.

Ex: Summan av dina betygsvärden är 34 000. Ditt jämförelsetal blir då 34 000/2400 = 14,17

5. Kom ihåg kompletteringar och meritpoäng

För att få fram jämförelsetalet ska du också räkna med utökade kurser och kompletteringar som krävs för behörighet, ger meritpoäng och de kompletteringar du gjort för att höja ditt jämförelsetal. Har du meritpoäng läggs de sedan till. Jämförelsetal plus meritpoäng ger ditt meritvärde. Ditt meritvärde kan högst bli 22,5.

Kontakter

Senast uppdaterad: 2 januari 2023